Fyra generationer kärlek
Igår var vi och hälsade på Marcus mormor. Finaste gamla tanten som finns. Hon har så många fina saker att berätta och hon är alltid med i matchen och är en jäkel på att skoja till det. När vi inte hade Emilio och hon bodde hemma satt vi i timmar och pratade om allt möjligt, rökte cigg i hennes kök och drack lite likör. Så många mysiga minnen. Nu ser våra träffar annorlunda ut, Emilio röjer runt i hennes rum på äldreboendet och hon försöker haffa honom så fort hon känner att han är i närheten. Ibland kan han sitta still i hennes knä och gosa till det. Som igår när han satt så fint i knät när svärmor körde dem båda i rullstolen. Emilio var stilla som en staty! Man märker att han gillar att vara där och leka. De brukar alltid dela på frukt de två, Emilio sköter matningen av både sig själv och den gamla. Der är verkligen underbart att se!! Jag är så glad över att vi lyckats ge henne ett barnbarnsbarn och jag längtar tills nästa gång, hoppas vi hinner uppleva det tillsammans igen. Lyckan man ser när hon får gosa och känna/höra honom gör mig alltid så rörd. Det är ofta jag får torka glada tårar när man ser kärleken mellan dem❤️
