Torsdagsmys.



 
1

30 Januari 2014.

Jaaa då var denna väntade dagen äntligen här. Dagen vi sagt till alla att ja men den 30 är det beräknat, det är snart. Och nu är vi här men ingen liten knodd har visat tecken på att komma. Visst har jag förvärkar, sammandragningar & tryck neråt men inte mer än så. Jag hoppas med hela mitt hjärta att jag inte behöver gå över två veckor, då får jag nog någon form utav psykbryt. Jag må vara lite ego men jag saknar vissa grejer, som att sova på mage och att ha på mig vanliga kläder bland lite annat. Men att vara gravid är det mest fantastiska jag vart med om. Allt från när vi plussade till idag, trots mina gråt attacker jag fått i bilen när jag lyssnat på någon speciell låt eller när jag inte kunde behålla något och toan var min bästa vän, de gånger jag legat klarvaken för att lillen har haft fest i magen, ja allt har vart fantastiskt och jag har haft en bra graviditet jämnfört med andra. Så nu kör vi de sista och jag längtar tills jag har min son på bröstet för första gången ♥ 



 

Bättre sent än aldrig?